Trots vackert väder har vi inte gjort något med huset den gångna veckan. I skrivande stund blåser och regnar det höstlikt. Idag var vi upptagna med loppmarknad, och där sålde jag vantar och mössor och sockar ur mina gömmor. Vissa minns jag inte direkt att jag gjort! Eller snarare: när de kom fram ur kassen mindes jag dem, men inte innan.

Tja, det går framåt. Dennis rev av det sista av taket i fredags, och under helgen har vi städat runt huset och plockat miljontals takspånsflisor, dragit spik ur plankor vi ska spara och tippat resten i en hög att elda. Snart snart är det dags att ta ner själva stommen. Alla dessa helger... Om blixten slog ner och hela skiten brann upp (ner) så skulle jag känna sorg till ca. 30 procent och en oändlig lättnad till 70 procent... Men slutet närmar sig.

Idag har vi fortsatt med att riva av taket. Det gör ett intensivt motstånd. Dennis har kört med motorsåg och jag tror att en tredjedel av taket nu är borta. Jag är färdig med uppmärkningen av stockarna. Har spikat upp endel reglar som förhoppningsvis håller ihop gavlarna när taket försvinner.

Övre hallen badar i ljus. Lägger in ett foto från 27 maj som kontrast mot hur det ser ut idag.  

Igår lördag slängde Dennis av resten av pannorna, på andra sidan taket, och vi tippade betongkrossen på en gropig väg. Kamerans batterier var slut, därav inga "spännande" bilder...Jag fortsatte märka stockarna på första våningen, är nästan klar, men fick avbryta för att spån och diverse betongpannebitar regnade från taket. Sedan lånade vi en motorsåg och efter stort besvär fick vi hål på taket så att spån yrde genom luften. Mycket bändande med kofot senare föll mörkret och räddade oss från mer arbete.

Tisdag och vackert höstväder. Dennis river av takpannorna på ena långsidan. Inget att spara, så han slänger dem i en kärra som jag med viss möda (tung kärra, mjuk mark) kört ut på gräsmattan.

Under pannorna ligger läkt, och under den ett tjockt lager takspån som är tätt tätt spikat på ett lager brädor.

De flesta fönster är borttagna, men de karmar som är kvar sitter fast som själva fan. Det tog flera timmar att få loss tre karmar idag. Hundraårigt damm i lungorna. Yrvakna flugor kröp fram ur väggarna. Första krossade fönsterglaset. Glasull i kläderna. Men på det stora hela flyter det på. Fler såna fina höstdagar och projektet kan få ett lyckligt slut.

En gammal plastmatta passar bra att täcka över hålet efter skorstenen. Har legat kvar i månader, och släpper igenom minimalt med regn.  Snart slänger vi av betongpannorna, till helgen kanske, och det blir fritt fram för regn och snö. Skulle inte förvåna mig om det blir en tidig, snörik vinter.